Meny Stäng

Elakafarbrorn säger:

Jaha, där har vi honom – Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör i Sverige. En man som lyckas säga ’vi har rätt att försvara oss’ med sådan emfas att man nästan glömmer att det är barn som dör i processen. Nästan. Men inte riktigt. För bakom varje ’strategisk operation’ ligger en hög med kroppar som inte bar vapen, utan skolväskor.

Och när han i SVT:s intervju säger att invasionen ’inte har inletts än’, samtidigt som bomberna redan faller och människor flyr för sina liv – då vet man att orden är lika mycket vapen som vapnen själva.

Att kalla det självförsvar när civila massakreras är som att kalla en husbrand för ’renovering’. Det är inte försvar. Det är mord. Och att gömma sig bakom diplomatiska fraser gör det inte mindre brutalt – bara mer cyniskt.

Så ja, Elakafarbrorn säger det rakt ut: rövhatt. För när man försvarar det oförsvarbara, då har man förlorat rätten till nyanser.


Elakafarbrorn säger:

Att 20% av Sveriges befolkning röstar på SD är inte bara ett demokratiskt haveri – det är ett intellektuellt lågvattenmärke. Vi snackar om ett parti som föddes ur vit makt-rörelsen, som har nazismen i sitt DNA, och som nu försöker sälja sig som ”vanligt folk” med slips och tandblekning. Det är som att sätta läppstift på en gris och kalla det för statsman.

Och deras väljare? Jo, jag har hört dem. ”Jag är inte rasist, men…” – och sen kommer en harang som får 1930-talets Tyskland att framstå som progressivt. De bor ofta på platser där invandringen är minimal, men ändå är det panik över att ”svenska värderingar” ska gå under. Det är som att vara rädd för att drunkna i Sahara. Det är inte bara okunnigt – det är aktivt korkat.

SD:s politik är ett gift, och deras väljare är dess spridare. Att rösta på SD är att säga: ”Jag har gett upp på empati, fakta och grundläggande mänsklig anständighet.” Och nej, det är inte ”oro” eller ”missnöje” – det är förakt, fördomar och en vilja att sparka nedåt. Det är inte synd om dem. Det är inte synd om någon som medvetet väljer att stödja ett parti som bygger sin makt på att ställa människor mot varandra.

Så till alla som fortfarande tror att SD är ett legitimt alternativ: ni är inte missförstådda. Ni är inte marginaliserade. Ni är bara fel ute. Och ni får gärna stå där ute i kylan – för ni har själva släckt ljuset.

Sverigedemokraterna (SD) använder begreppet ”svenska värderingar” som ett centralt inslag i sin retorik, men vad det faktiskt innebär är både ideologiskt laddat och ibland vagt definierat. Enligt deras egen kommunikation handlar det om att värna en kulturell och nationell identitet som de menar är hotad av invandring och globalisering. https://elakafarbrorn.se/vad-menar-de/


Skitkonst och hjärnsläpp – en vernissage i vansinne

Elakafarbrorn tycker det är utmärkt att inte alla konstnärer kan måla. För då får vi se klipp och kladd, tejpbitar på masonit, bananskal på piedestal och en video där någon stirrar in i kameran i sju timmar och kallar det “existentiell dialog”. Det är som att någon tappade en färgburk i trapphuset och ropade: “Titta! Ett verk!”

Och det är inte bara konstnärerna som tappat greppet. Det är konstkritikerna också. De står där med sina glasögon på sned, mumlar om “postmodern dekonstruktion av formens förtryck” och skriver hyllningar som låter som en blandning av horoskop och sudoku. Elakafarbrorn undrar: Har ni fått hjärnsläpp, eller är ni bara rädda att verka okulturella om ni säger att det är skräp?

Det är som om konstvärlden har blivit en sekt där ingen vågar säga att kejsaren är naken – eller i det här fallet, att kejsaren har tejpat fast en gurka på väggen och kallat det “samhällskritik”.

Elakafarbrorn säger: Konst får gärna vara ful, provocerande, obegriplig – men den måste ha något att säga. Något som inte bara är “titta vad konstigt jag kan vara”.
Så ja, fortsätt med skitkonsten. Den behövs. Den visar oss vad som händer när ingen vågar säga ifrån. Och den ger elakafarbrorn något att rasa över – vilket är ett konstverk i sig.


Folkmord som självförsvar? Har ni tappat vettet?

Föreställ dig att vara så idiotisk att du kallar folkmord för självförsvar. Att du ser tiotusentals döda civila, svältande barn, förstörda sjukhus och säger: “Det är nödvändigt.” Det är vad Israels regering gör — och vad alltför många i väst accepterar med ett ryck på axlarna.

Har ni tappat vettet?

När hjälpsändningar stoppas i 42 graders hetta, när barn dör av törst och undernäring, när hela stadsdelar jämnas med marken — då är det inte längre krig. Det är en slakt. Och att kalla det självförsvar är som att kalla en brandbomb ett värmeljus.

Folkrättsexperter som Mark Klamberg och Omer Bartov har nu sagt det rakt ut: det som sker i Gaza uppfyller kriterierna för folkmord2. Israels egna människorättsorganisationer, som B’Tselem och Physicians for Human Rights, säger samma sak4. Det är inte längre en fråga om tolkning — det är en fråga om moral.

Och ändå sitter politiker i väst och hummar. De säger att Israel har rätt att försvara sig, som om det ger carte blanche att utplåna en hel befolkning. Som om barnens död är ett nödvändigt pris för geopolitisk balans.

Fy fan.

Det är inte bara Israel som bär ansvar. Det är varje regering som skickar vapen, varje diplomat som tiger, varje medborgare som blundar. Att kalla detta självförsvar är att förneka verkligheten — och att förneka människovärdet.


Till er som tror att Putin plötsligt blivit pålitlig – har ni tappat vettet?

Till: Världsledare, diplomater, och andra verklighetsfrånvända fredsromantiker

Från: Elakafarbrorn, som fortfarande har kvar både min hjärna och min ryggrad

Har ni fått solsting? Har ni sniffat för mycket fredspipa? Eller har ni helt enkelt glömt att Putin är en notorisk lögnare med fler brutna löften än en tonåring med nyårslöften?

Ni sitter där i era konferensrum, sippar på mineralvatten och mumlar om ”möjliga diplomatiska lösningar” medan Ukraina blöder. Och nu kommer ni med det här:

”Om Ukraina ger upp Donetsk, så kanske Putin lovar att sluta anfalla.”

Lovar?! LOVAR?! Putin lovar lika trovärdigt som en skorpion lovar att inte sticka. Har ni läst en historiebok? Eller räcker det med att ni öppnar ögonen och tittar på vad som hände 2014? 2022? Varje gång han ”lovat” något har det slutat med att han skickat tanks, missiler och död.

En snabb historielektion för er med guldfiskminne:

  • Budapestmemorandum 1994: Ryssland lovade respektera Ukrainas gränser. Resultat: Krim invaderat.
  • Minskavtalen: Skulle lugna Donbas. Resultat: Mer vapen, fler döda.
  • ”Vi har inga planer på att invadera Ukraina” – februari 2022. Resultat: Fullskalig invasion tre dagar senare.

Och nu vill ni ge honom Donetsk?

Det är som att ge en tjuv nyckeln till banken och hoppas han bara vill titta på valvet. Det är som att ge en eldslukare bensin och hoppas han bara vill dricka vatten.

Ni ger honom belöning för aggression. Ni ger honom territorium för terror. Ni ger honom en mikrofon att ropa: ”Se! Väst är svagt!”

🛑 Sluta dalta. Sluta drömma. Sluta vara naiva.

Putin är inte en partner. Han är en predator. Och ni – ni riskerar att bli hans nästa måltid.

Med iskall ilska och noll tålamod, Elakafarbrorn


Gaza svälter – och världen tittar bort.

Israel har stängt av mat, vatten och bränsle. De har bannlyst FN:s hjälporganisation UNRWA, och ersatt den med en ”välgörenhet” som enligt rapporter samarbetar med kriminella gäng. Människor lockas till matutdelningar – och skjuts ihjäl.

Chris Gunness, tidigare UNRWA-chef, kallar det för vad det är: en medveten strategi för att demontera UNRWA och fördriva palestinier.

Donatorländer som dragit tillbaka stödet är inte neutrala. De är medskyldiga.

Elakafarbrorn säger: Det här är inte säkerhet. Det är sadism.
Det här är inte försvar. Det är förintelsepolitik.
Och varje politiker som stöder detta – särskilt bosättarhögern – är en del av skiten.


Hedra era förbannade löften

Till den självutnämnda världspolisen,

Minns ni 1994? Det var året då Ukraina, ett land som just kravlat sig ur Sovjetunionens ruiner, gjorde något historiskt. De gav upp världens tredje största kärnvapenarsenal. Inte för att de var dumma. Inte för att de litade blint på mänskligheten. Utan för att ni – USA, Storbritannien och Ryssland – lovade att skydda deras suveränitet. Det hette Budapestmemorandumet. Ett dokument som ni skrev under med era fina pennor och ännu finare ord.

Och vad hände?

Ryssland invaderade Krim. Ni skickade bekymrade tweets. Ryssland invaderade hela jävla Ukraina. Ni skickade hjälmförsändelser och moralstöd. Tack för kaffet.

Det här är inte bara ett svek mot Ukraina. Det är ett svek mot varje land som någonsin övervägt att ge upp sina kärnvapen i utbyte mot ”säkerhetsgarantier”. Ni har gjort världen farligare. Ni har gjort diplomati till ett skämt. Och ni har gjort era egna löften lika värdefulla som en trasig plastsked.

Så vad ska ni göra nu?

Ni ska hedra era förbannade löften. Inte för att det är bekvämt. Inte för att det är populärt. Utan för att det är rätt. För att ni lovade. Och för att ett ord – särskilt ett amerikanskt – borde betyda något.

Trump må vara en clown, men Amerika borde fortfarande ha ryggrad.

Med vänlig hälsning, Elakafarbrorn


När Ebba Busch citerar AI och ber om ursäkt till verkligheten

Ebba Busch stod i Almedalen, solen sken, mikrofonen glittrade – och där kom det: ett citat så vasst att det borde ha haft säkerhetsbälte. Hon tillskrev det kulturjournalisten Elina Pahnke. Problemet? Pahnke hade aldrig sagt det. Det var ett AI-verktyg som hittat på det. Och nu ber Ebba om ursäkt. På Facebook. Så klart.

Elakafarbrorn lutar sig tillbaka, tar en klunk kaffe och muttrar: ”Det är som att citera Shakespeare – och sen skylla på Google Translate.”

Ebba säger att hennes team frågade AI:n om källan, och fick svaret: en raderad tweet och en artikel från 2017. Det är som att fråga en spåkvinna om vädret och sen bli förvånad när det regnar konfetti.

Och nu kommer pudeln. Den digitala, välsminkade, strategiskt formulerade pudeln. ”Oerhört olyckligt,” skriver hon. Elakafarbrorn säger: ”Olyckligt är när man tappar sin nyckel. Det här är när man tappar verkligheten.”

Att en vice statsminister citerar ett AI-verktyg som om det vore en levande människa är inte bara pinsamt – det är post-sanning på steroider. Det är som att låta en brödrost skriva talet och sen skylla på elnätet när det bränns.

Och Elina Pahnke? Hon reagerar med chock. Med rätta. För när maktens människa börjar tillskriva dig ord du aldrig sagt, då är det inte bara ett misstag – det är ett övertramp.

Elakafarbrorn avslutar med en uppmaning:

”Nästa gång du vill låna ett citat, Ebba – prova att läsa det först. Och om du inte hittar det i verkligheten, kanske det inte hör hemma i verkligheten heller.”


Kastad till vargarna – med ett leende på läpparna

Derek Huffman ville fly från regnbågsflaggor, pronomen och kaffelatte. Han ville ha ”traditionella värderingar”, som om det vore något man kunde köpa på extrapris i en rysk by med amerikansk rabatt. Så han packade familjen, sin tro på ordning och reda, och sin fullständiga brist på geopolitisk insikt – och drog till Ryssland.

Och vad fick han? En uniform, ett vapen, och en enkelbiljett till fronten i ett krig han inte förstår. Inte ens språket kunde han. Men medborgarskap skulle han få, sa de. Bara han tog värvning. Det är som att byta Netflix mot verkligheten – och upptäcka att verkligheten inte har någon pausknapp.

Nu sitter frun hemma i sin ryska stuga och säger att han ”kastades till vargarna”. Men det var inte vargarna som lurade honom – det var hans egen naivitet. Han trodde att Ryssland var ett konservativt Disneyland, där man kunde leva i fred från regnbågar och feminism. Istället fick han skyttegravar, drönare och en kall frontlinje där ingen bryr sig om hans värderingar – bara om hans användbarhet som kött.

Och USA? De står där med armarna i kors. För när man frivilligt lämnar sitt land för att kriga för ett annat, då är det svårt att få hemlandets sympati. Det är som att hoppa från ett skepp och sedan klaga på att man blev blöt.

Så vad lär vi oss? Att verkligheten inte är en ideologisk semester. Att krig inte är en kuliss för konservativa fantasier. Och att den som söker trygghet i en diktatur ofta får otrygghet med expressleverans.

Elakafarbrorn säger: Nästa gång du vill fly från ”woke”, prova att logga ut från Twitter istället för att ta värvning i en armé som inte ens låtsas bry sig om dig.


Om nätläkarna

När varje klick kostar skattepengar – och vårdcentralen får fakturan

Så du har ont i halsen, öppnar en app, får prata med en läkare i fem minuter – och pang! där flög 500 kronor från regionens budget. Inte från din plånbok, nej då. Det är din vårdcentral som får stå för kalaset, även om du aldrig satt din fot där.

Detta tycker Elakafarbrorn är för djäkligt.

För varje digitalt besök hos Kry, Min Doktor eller Doktor.se betalar regionen mellan 400 och 600 kronor. Det är mer än vad ett fysiskt besök ofta kostar – och det sker utan att nätläkaren har något som helst ansvar för uppföljning, journalföring eller långsiktig vård. Det är som att beställa vård på hemkörning, men låta grannen betala notan.

Och vårdcentralerna? De får se sina resurser urholkas medan nätläkarna cashar in på förkylnings-selfies och urinvägsinfektioner via chatt. Det är som att låta snabbmatkedjor ta betalt från skolmatsbudgeten – för att någon åt en pommes på vägen hem.

Elakafarbrorn undrar: Hur länge ska vi låtsas att detta är hållbart? När vårdvalet blir ett vårdlotteri där den som klickar snabbast får mest pengar, då har vi tappat både kompass och karta.

Så nästa gång du öppnar en vårdapp – tänk på att någon annan betalar. Och det är inte Elon Musk.


Astrologi – kosmiskt trams för vuxna barn

Astrologi. Den eviga pseudovetenskapen som vägrar dö, trots att vi har satelliter, kvantfysik och hjärnceller. Folk som inte kan hitta Orion på himlen tror att Mars påverkar deras kärleksliv. Det är som att tro att din mikrovågsugn bestämmer om du får löneförhöjning.

“Jag är Våg, så jag är diplomatisk.” Nej, du är konflikträdd och passivt aggressiv. “Mercurius är i retrograd, så jag glömde min nyckel.” Nej, du är disträ och borde skaffa en nyckelring. “Han är Skorpion, så han är passionerad.” Nej, han är bara svartsjuk och har dålig impulskontroll.

Astrologi är som ett kosmiskt horoskop för narcissister. Allt handlar om dig. Stjärnorna rör sig i miljarders miljarder kilometer – men ändå tror du att de blinkar för att du ska dumpa din partner eller byta jobb. Det är som att tro att vädret är personligt.

Och vad är grejen med att läsa horoskop i kvällstidningen? “Din vecka blir utmanande, men du kommer hitta styrka.” Det gäller alla. Det är som att säga “du kommer andas och kanske bli trött.” Det är inte insikt – det är generisk poesi med glitter.

Vetenskapen kräver bevis. Astrologin kräver bara att du är tillräckligt desperat för att tro att Saturnus bryr sig om din Tinderdejt. Det är inte mystik – det är kosmisk självbedrägeri.


Vetenskapen har blivit en alienkult

Vetenskapen, denna stolta bastion av logik och förnuft, har på senare år förvandlats till något som mest liknar en rymdromantisk sekt. Man samlas kring teleskopbilder som om de vore heliga reliker, mumlar om “anomali” och “struktur” som om det vore kodord för gudomlig uppenbarelse, och så fort något blinkar lite konstigt i en galax fjorton miljarder ljusår bort – ja då är det intelligent liv, förstås!

Jag minns när vetenskapen krävde bevis. Nu räcker det med en suddig pixel och ett TED Talk med dramatisk musik. Brian Cox står där med tindrande ögon och säger att detta “kan vara det största vi någonsin sett”. Ja, det kan det. Eller så är det en dammpartikel på linsen, Brian.

Och vad är det med denna eviga längtan efter aliens? Är det för att vi är så uttråkade med vår egen art att vi hoppas på att någon där ute ska ha löst allt – klimatet, krigen, TikTok? Eller är det bara för att vi vill ha någon att skylla på när nästa pandemi kommer?

Vetenskapen brukade vara skeptisk. Nu är den spirituell. Man pratar om “civilisationer” som om det vore ett faktum, inte en fantasi. Man tolkar mönster som meddelanden, och tystnad som “tecken på avancerad teknologi”. Det är inte forskning – det är tolkningsteater.

Så nästa gång du hör att “vi kanske inte är ensamma”, fråga dig: Har vi någonsin varit rationella? Eller har vi bara bytt ut religion mot rymden?


Kakistokratens fredsplan

Jaha, då var idioten i farten igen. Trump, den orangea oraklet från Mar-a-Lago, har öppnat munnen och ut kom ännu en verbal spya – denna gång om Ukraina. Han är “lite förvånad” över att Zelenskyy behöver konstitutionellt godkännande för att ge bort sitt land. För, enligt Trump, har han ju redan fått godkännande att “döda människor”.

Låt oss pausa där. Smaka på det. Det är inte Putin som får fingret – nej, det är Zelenskyy. Mannen som försvarar sitt land mot en brutal invasion. I Trumps värld är det Ukraina som är problemet. Inte Ryssland. Inte bombningarna. Inte krigsbrotten. Nej, det är den där jobbiga ukrainaren som inte vill ge bort sitt land som en födelsedagspresent till Kreml.

Det här är inte bara dumt. Det är farligt. Det är kakistokrati i sin renaste form – när de sämsta, mest moraliskt bankrutta individerna får mikrofonen och börjar rita om världskartan med en spritpenna och ett ego stort som Texas.

Och vad är nästa steg i denna “fredsplan”? Ska vi ge Alaska till Kina för att undvika handelskrig? Ska Polen dela ut halva landet till Belarus för att slippa gränsbråk? Ska vi låta diktatorer bestämma vem som får bo var, bara för att det är “mer fredligt”?

Nej, Trump. Nej, kakistokrater. Nej, ni som tror att fred är något man uppnår genom att belöna våld. Ukraina behöver inte ritas om. Ukraina behöver inte ge bort sin själ. Ukraina behöver att bomberna slutar falla, att soldaterna lämnar deras jord, och att sanningen får stå kvar – Ryssland är angriparen. Punkt.

Men i kakistokratins tidevarv är punkttecken sällsynta. Det är mest utropstecken, lögner och reality-TV. Och där står Trump, med sin spritpenna, redo att rita om världen – inte för fred, utan för sin egen glorifierade dumhet.


NATO, EU och den stora illusionen

Jaha, då var det dags att prata om våra kära västliga klubbar – NATO och EU. Två organisationer som säger sig stå för säkerhet, samarbete och demokrati. Men låt oss inte låtsas. Elakafarbrorn ser igenom kostymerna, powerpoints och presskonferenser. Det här är inte idealism – det är geopolitik med slips.

NATO – Världens dyraste försäkring

NATO, denna militära jätte, är som en gymkedja där USA är den svettiga PT:n som skriker på alla att köpa fler vapen. Du får vara med – men bara om du betalar, lyder och låtsas att du gillar att stå bredvid kärnvapen.

  • Artikel 5? Jo, visst – “en attack på en är en attack på alla”. Men det gäller bara om USA tycker det är strategiskt lämpligt. Fråga Georgien. Fråga Ukraina.
  • Expansionen österut? En blandning av säkerhetsgaranti och bensin på Putins eld.
  • Och Sverige då? Vi har just gått med – och får nu äran att vara med i ett kärnvapenparaply vi inte får hålla i.

NATO är inte en försvarspakt. Det är ett stormaktsinstrument med PR-avdelning.

EU – Byråkrati med blå stjärnor

Och så har vi EU. Den eviga kompromissmaskinen där allt tar tre år, kostar miljarder och slutar med att någon fransk minister får en ny titel.

  • Demokrati? Jo, men bara om du gillar att rösta på partier som ändå måste följa EU-kommissionens direktiv.
  • Solidaritet? Fråga Grekland hur det kändes att bli ekonomiskt strypt av sina “vänner”.
  • Klimatpolitik? Bra på papper, men undermineras av lobbyister från bilindustrin och jordbruket.

EU är som ett jättelikt Excel-ark med flaggor – det ser snyggt ut, men det är ingen som vet vad det egentligen gör.

Tillsammans – men för vem?

Både NATO och EU säger sig vara byggda för fred, frihet och samarbete. Men Elakafarbrorn ser något annat:

  • Ett NATO som rustar för krig i fredens namn.
  • Ett EU som administrerar stagnation i tillväxtens namn.
  • Och ett väst som tappar sin själ medan det försöker rädda sin position.