Begravning à la Elakafarbrorn – så här skulle det kunna se ut:

• Plats: En lada, ett gammalt folkets hus eller varför inte ett tält mitt i skogen. Inget kyrkligt lull-lull.
• Dresscode: Inga svarta kostymer. Jeans, boots, och något som luktar liv.
• Program: Inleds med en skål. Fortsätter med historier – de pinsamma, de roliga, de förbjudna. Avslutas med dans.
• Musik: Hellre Rock än psalmer. Hellre dragspel än orgel.
• Mat & dryck: Rejäl husmanskost, sill och nubbe, och en bar som aldrig stänger.
• Minnesgåva: En tom stol med en skylt: “Här satt Elakafarbrorn och klagade på allt – och vi älskade honom för det.”

Och när festen är över, då är det som jag säger – jag har bytt adress till Evigheten 1. Ingen postgång dit, inga besökstider. Bara minnen som dyker upp när någon hör en fras jag brukade säga, eller när någon tar en extra nubbe och säger: “För Per.” Alias Elaka Farbrorn