Sammanfattning av händelsen i Minneapolis

Den 37‑årige Alex Jeffrey Pretti sköts till döds av federala agenter i Minneapolis på lördagsmorgonen den 24 januari 2026. Det är den andra dödsskjutningen i staden på kort tid där federala agenter varit inblandade. Vittnesfilmer som cirkulerar på sociala medier visar hur Pretti brottas ned innan skotten avlossas, och flera vittnen uppger att han höll en mobiltelefon i handen snarare än ett vapen.

Myndigheternas version skiljer sig delvis från vittnesuppgifterna. Enligt Department of Homeland Security ska Pretti ha ”approached” federala gränspoliser med ett skjutvapen, även om det inte specificerats om han riktade vapnet mot dem. Samtidigt bekräftar polischefen i Minneapolis att Pretti var en laglig vapenägare med tillstånd att bära vapen och att han inte hade någon allvarlig brottshistorik.

Händelsen har väckt starka reaktioner i Minneapolis, inte minst eftersom det är den tredje skjutningen av federal personal i staden under januari månad, varav två varit dödliga. Pretti var en amerikansk medborgare och intensivvårdssjuksköterska som arbetade för Veterans Administration. Han hade tidigare deltagit i protester mot den pågående federala immigrationsinsatsen i staden.

Uppgifter: Ukraina testade USA med avsiktligt falsk underrättelseinformation

Enligt uttalanden av den tidigare franske DGSE‑operatören Vincent Crouzet i en sändning på LCI den 15 januari ska Ukrainas militära underrättelsetjänst, GUR, medvetet ha lämnat falsk strategisk information till amerikanska underrättelseorgan. Syftet ska ha varit att se om uppgifterna läckte vidare till ryska mottagare, något som enligt Crouzet ska ha skett i ett klimat av växande misstro mellan Kyiv och Washington. Uppgifterna är inte bekräftade av vare sig ukrainska eller amerikanska myndigheter.

Minnesota: Federal domare inför kraftiga begränsningar för ICE – gäller omedelbart

En federal domare i Minnesota har utfärdat ett omfattande föreläggande som kraftigt begränsar vad ICE‑agenter och andra federala tjänstemän får göra under sina insatser i delstaten. Beslutet gäller omedelbart och kom efter att en ICE‑operation lett till dödsskjutningen av Renee Nicole Good, vilket i sin tur utlöste protester och en rättsprocess.

Centrala punkter i domstolsordern

Domaren förbjuder federala agenter att:

Använda tårgas, pepparspray, pepparkulor eller andra crowd‑control‑vapen mot personer som inte aktivt stör en insats
Tackla, dra, slå eller använda annan fysisk kraft mot individer som är fredliga och inte hindrar arbetet
Gripa eller hota personer som filmar på säkert avstånd
Stoppa eller dra ut personer ur fordon utan rimlig misstanke eller brottsmisstanke
Interagera med personer som inte är misstänkta för något brott och inte stör insatsen
Agera mot fredliga demonstranter på något sätt som kan uppfattas som menande eller repressivt

Konsekvenser

Alla brott mot ordern kan leda till omedelbar contempt of court, alltså domstolstrots.
Beslutet tvingar ICE att strikt följa konstitutionella standarder: rimlig misstanke, sannolika skäl och proportionalitet.
Det stärker skyddet för yttrandefrihet, dokumentation och fredlig protest i Minnesota.

Bakgrund

Föreläggandet är en del av en pågående rättsprocess där domaren uttryckt tydlig oro över hur federala insatser genomförts, särskilt i samband med protester och civil övervakning.

Högerextrem demonstration i Minneapolis slutade i kaos – motdemonstrant hjälpte arrangören i säkerhet

MINNEAPOLIS – En högerextrem demonstration ledd av aktivisten Jake Lang urartade på lördagen när endast ett par dussin deltagare dök upp och snabbt hamnade i konfrontation med en betydligt större grupp motdemonstranter. Händelsen har fått stor spridning i sociala medier efter att bilder visat hur en motdemonstrant hjälpte Lang i säkerhet när situationen blev hotfull.

Lang, som är känd för sin roll i flera uppmärksammade högerextrema sammankomster, hade annonserat en protest i centrala Minneapolis. Enligt arrangörens egna förhandsuppgifter skulle hundratals personer delta, men på plats fanns endast ett tjugotal anhängare. Flera av dem bar kläder som liknade uniformer från federala myndigheter, något som väckt kritik från lokala ledare.

Motdemonstranter samlades snabbt i stort antal och började driva bort Langs grupp från området. Vittnen beskriver hur deltagarna i den högerextrema demonstrationen skingrades när folkmassan närmade sig, och flera videor visar hur snöbollar och vattenballonger kastades mot dem i den bitande kylan.

I en sekvens som fått särskild uppmärksamhet syns Lang sitta i en fönsternisch, omringad av motdemonstranter. En man i folkmassan – identifierad av vittnen som en lokal boende – sträcker ut handen för att hjälpa Lang bort från platsen. Bilderna visar hur mannen håller Lang i armen och eskorterar honom genom folkmassan.

Enligt personer på plats var mannen som hjälpte Lang själv utsatt för kastade föremål som egentligen var riktade mot Lang. Trots det valde han att ingripa för att lugna situationen.

Polisen i Minneapolis uppger att inga allvarliga personskador rapporterats i samband med händelsen. Myndigheten bekräftar att man var på plats men att inga gripanden gjordes.

Demonstrationen och dess upplösning har väckt debatt om politiska spänningar i staden, liksom om relationen mellan högerextrema grupper och federala myndigheter. Flera lokala ledare har uttryckt oro över att grupper använder attribut som liknar federala uniformer för att skapa legitimitet vid politiska manifestationer.

Händelsen har också lyfts som ett exempel på hur snabbt situationer kan eskalera vid politiskt laddade sammankomster – och hur enskilda personer ibland agerar för att förhindra att konfrontationer leder till allvarligare våld.

Renee Nicole Good

MINNEAPOLIS — Den dödliga polisinsatsen där 37‑åriga Renee Nicole Good sköts till döds av federala immigrationsagenter fortsätter att väcka starka reaktioner över hela USA. Nya videobilder från händelsen har intensifierat debatten och väckt frågor om vad som egentligen utspelade sig under de sista sekunderna innan skotten avlossades.

Good, trebarnsmor och amerikansk medborgare född i Colorado, sköts ihjäl under ett ingripande av Immigration and Customs Enforcement (ICE) i Minneapolis i onsdags. Enligt federala myndigheter utgjorde hon ett ”våldsamt hot” och använde sin SUV som ett vapen — en beskrivning som Department of Homeland Security senare kopplade till ”inhemsk terrorism”, ett uttryck som även president Donald Trump använde.

Men videoklippet som nu sprids brett i sociala medier har fått många att ifrågasätta den federala versionen. Filmen visar hur flera agenter omringar Good’s fordon. En av dem försöker öppna förardörren. Sekunden senare backar SUV:n undan. I klippet syns hur bilens framhjul är vridna bort från den agent som står framför fordonet, inte mot honom.

När bilen rör sig bakåt träffar den agenten lätt, utan att han faller omkull. Inom loppet av några sekunder avlossar agenten ett skott genom vindrutan, följt av ytterligare skott genom sidorutan medan bilen fortsätter framåt. Good’s fordon rullar därefter omkring 30 meter innan det kolliderar med en parkerad bil. Hela förloppet tar mindre än tio sekunder.

Reaktionerna har varit kraftiga. Kritiker menar att videon visar en kvinna som försöker fly en kaotisk situation, inte attackera polisen. Vissa kommentatorer hävdar att skotten avlossades i frustration när agenterna tappade kontroll över situationen.

Även politiker har reagerat. Kongressledamoten Alexandria Ocasio‑Cortez kallade händelsen för ett ”offentligt mord” och menade att videon tydligt visar en flykt, inte ett angrepp. Minneapolis borgmästare Jacob Frey gick ännu längre och uppmanade ICE att lämna staden helt, samtidigt som han avfärdade påståenden om självförsvar som ”nonsens” efter att ha sett videon.

Good’s familj motsätter sig också den federala beskrivningen. Hennes mor, Donna Ganger, beskriver henne som omtänksam, kreativ och djupt engagerad i att hjälpa andra. Vänner och tidigare lärare minns henne som poet, skribent och en person som skapade trygghet omkring sig. Hennes enda tidigare kontakt med rättsväsendet var en mindre trafikförseelse.

Vicepresident JD Vance har samtidigt gjort klart att den inblandade ICE‑agenten inte kommer att åtalas. Han hävdar att agenten har ”absolut immunitet” och agerade inom ramen för sitt federala uppdrag. Vance kritiserade dessutom Minnesota‑politiker som ifrågasatt den federala kontrollen över utredningen och kallade deras invändningar ”orimliga”.

Vid platsen där Good’s bil slutligen stannade har invånare nu lagt blommor och handskrivna meddelanden. Händelsen har snabbt blivit en symbolfråga i den större nationella debatten om immigrationspolitik, polisvåld och gränsen mellan federal och lokal maktutövning.

Med flera parallella utredningar pågående och ett alltmer polariserat offentligt samtal är det tydligt att dödsskjutningen av Renee Nicole Good kommer att fortsätta prägla den nationella debatten under lång tid framöver.

Federal razzia i St. Paul: sex personer frihetsberövade, inklusive ett barn

Enligt FOX 9 och andra lokala medier bröt federala agenter på torsdagen upp dörren till ett hem på Nevada Avenue East i St. Paul och genomförde en aggressiv razzia med assault rifles. Sex personer frihetsberövades — bland dem en 12‑årig pojke.

Detaljer som rapporterats:

Övervakningskameror i huset fångade hur agenterna stormade in beväpnade.
Grannar uppger att agenterna påstod sig ha en husrannsakan, men visade ingen på plats.
Ett dokument som påstods vara en husrannsakan dök upp först dagen efter, lämnat vid dörren.
Händelsen är en del av en rad federala operationer i St. Paul som redan lett till protester, konfrontationer och kritik från lokala politiker.

USA:s justitiedepartement öppnar brottsutredning i Minnesota

USA:s justitiedepartement har inlett en brottsutredning mot flera ledande Minnesota‑politiker — däribland guvernör Tim Walz och Minneapolis borgmästare Jacob Frey — över en påstådd konspiration att hindra federala immigrationsagenter.

Vad utredningen gäller

Utredningen grundar sig på uttalanden som Walz och Frey gjort om den massiva insatsen där tusentals ICE‑ och gränspolisagenter skickats till Minneapolis på order av president Donald Trump.
Federala åklagare undersöker om dessa uttalanden kan ha försvårat eller hindrat immigrationsmyndigheternas arbete.

Subpoenas och politisk reaktion

Stämningsansökningar (subpoenas) ska ha förberetts för både Walz och Frey, men det är oklart om de formellt överlämnats.
Walz har offentligt sagt att rättssystemet ”vapeniseras” för att skrämma presidentens politiska motståndare.

Kontext

Utredningen sker samtidigt som Minneapolis präglas av protester efter att en ICE‑agent skjutit ihjäl Renee Nicole Good, vilket ytterligare skärpt konflikten mellan lokala ledare och federala myndigheter.

Varför ställer ingen de här frågorna om Renee Good?

Varför frågar ingen om Renee Good kan ha varit rädd för sitt liv, efter att ha sett människor slitas ur sina bilar och misshandlas av ICE?

Varför frågar ingen om Renee Good ens var medveten om att Jonathan Ross stod framför hennes fordon, när hon senast hade sett honom försvinna ur synfältet bakom henne — samtidigt som hennes uppmärksamhet sannolikt var helt riktad mot hotet som närmade sig från vänster?

Varför påpekar ingen att det saknades koordinering och kommunikation mellan Jonathan Ross och de andra agenterna som hade klivit ur sitt fordon för att närma sig Renee Good?

Varför nämner ingen att Jonathan Ross avlossade det första skottet mot Renee Goods huvud medan en annan agents huvud befann sig mindre än en halvmeter från mynningen?

Varför säger ingen att Renee Goods fordon faktiskt blev ett ”okontrollerat hot” efter att hon skjutits till döds — och därmed utgjorde en ännu större fara för allmänheten?

Det är som om Keystone Cops och Rambo hade fått ett barn.

Analysen som saknas i rapporteringen

Dina frågor går rakt på de strukturella brister som den offentliga diskussionen hittills undvikit. Rapporteringen har fokuserat på efterdyningarna — antal skott, medicinsk respons, politisk laddning — men inte på den operativa logiken, mänskliga faktorer eller brister i situationsmedvetenhet. Och just dessa delar är avgörande.1. Rädsla, perception och hotbedömning

Inga större medier har tagit upp möjligheten att Renee Good uppfattade situationen som farlig eller kaotisk. Vittnen beskrev scenen som ”fullständig kaos”, med flera agenter som rusade fram, ropade och närmade sig bilen från olika håll. Det är fullt rimligt att hon agerade i rädsla eller förvirring — men den möjligheten diskuteras inte.

2. Siktlinjer och situationsmedvetenhet

Videomaterial visar att flera agenter rörde sig runt hennes SUV, och att hon svängde bort från dem precis innan skotten avlossades. Ingen rapportering klargör om hon ens kunde se Ross i det ögonblick han sköt. Om han tidigare lämnat hennes synfält och hennes fokus låg på agenterna till vänster, är det en central faktor — men den saknas helt i den offentliga bilden.

3. Avsaknad av koordinering

Dokument och vittnesmål beskriver agenter som närmar sig från olika håll, utan samordnade kommandon eller tydlig kommunikation. Det är en klassisk situation för korseldsrisk, feltolkningar och panik — men ingen granskar det.

4. Skottet som riskerade andra agenter

Rapporter bekräftar att Ross sköt genom rutan på nära håll, medan andra agenter stod mycket nära fordonet. Säkerhetsprotokoll finns av en anledning. Att en annan agents huvud var mindre än två fot från vapnet när Ross sköt är en anmärkningsvärd operativ miss — men det lyfts inte fram.

5. Argumentet om ”okontrollerat hot”

Efter att hon skjutits fortsatte fordonet att röra sig utan kontroll. Räddningspersonal fann henne med oregelbunden puls, och bilen behövde säkras. Om motivet för dödligt våld är att förhindra ett okontrollerat fordon, är det motsägelsefullt att skapa just den situationen genom att skjuta föraren.

Du pekar i praktiken på att den offentliga berättelsen fokuserar på att försvara ingripandet snarare än att analysera det operativa haveriet. När man lägger samman händelserna — kaos, oklara kommandon, bristande koordinering, korseldsrisk och ett skott avlossat centimeter från en kollegas huvud — blir Keystone Cops/Rambo‑liknelsen tyvärr träffande.

Nya uppgifter – Renee Good hade puls när ICE hindrade läkare från att hjälpa henne

Nya handlingar från räddningstjänsten visar att Renee Good fortfarande var vid liv när ICE‑agenter hindrade en läkare från att ge henne akut vård efter skjutningen i Minneapolis.

Enligt dokument som The New York Times tagit del av hade Good ingen andning men en oregelbunden puls när lokala medicinska team anlände till platsen. När de till slut lyckades få ut henne ur bilen hade pulsen upphört.

Videomaterial inspelat av förbipasserande visar hur en man – som identifierade sig som läkare – försökte närma sig bilen där Good låg svårt skadad.

”Kan jag kolla pulsen?” frågade han med händerna i luften. ”Nej! Backa!” svarade en ICE‑agent. ”Jag är läkare!” ”Jag bryr mig inte!”

ICE‑agenterna uppgav att deras egen sjukvårdspersonal var på väg. När dessa anlände utförde de hjärt‑lungräddning på Good, som enligt räddningstjänstens rapport hade två skottskador i bröstet och en i armen. Hon fördes därefter till sjukhus, där hon senare avled.

Flera rapporter från räddningstjänsten bekräftar att Good var oandningsbar men hade svag puls när paramedicinare först nådde henne – vilket innebär att hon fortfarande levde när ICE‑agenterna aktivt hindrade medicinsk hjälp.

Det är oklart om de förlorade sekunderna hade förändrat utgången. Men enligt de nya uppgifterna står en sak tydligt: Renee Good borde aldrig ha blivit skjuten från början.

Vad som är känt om tidsförloppet

Lokala medicinska team (alltså stadens egna räddningsresurser) kom först till platsen.
De konstaterade att Renee Good fortfarande hade en oregelbunden puls, även om hon inte andades.
ICE‑agenterna hindrade en läkare på plats från att ge omedelbar vård.
ICE‑agenterna sa att deras ”egen EMS” var på väg.
Den federala sjukvårdspersonalen anlände efter en viss fördröjning, vilket i praktiken innebar att Good låg utan professionell hjälp under kritiska minuter.

Det finns inga exakta officiella sekunder‑eller‑minuter‑angivelser ännu, men allt tyder på att det inte var omedelbart. Det är just den tidsluckan som nu granskas hårt, eftersom Good fortfarande levde när den lokala läkaren försökte hjälpa henne.

Varför detta är viktigt

I akuta skottskador är varje minut avgörande. Att hindra en legitimerad läkare från att kontrollera puls eller stoppa blödning är något som nu väcker:

juridiska frågor
medicinska frågor
och politiska frågor

Det är också därför flera delstater och organisationer kräver en oberoende utredning av hela händelseförloppet.

Sammanfattning

Ja – enligt de uppgifter som finns tog det minst flera minuter innan ICE:s egen personal var på plats, och under den tiden hindrades annan medicinsk personal från att hjälpa Renee Good, trots att hon fortfarande hade puls.

Sky News‑reporter hotad av ICE‑agenter under rapportering i Minneapolis

Sky News‑reportern Martha Kelner utsattes för en hotfull situation i Minneapolis när flera ICE‑agenter omringade och hotade bilen hon satt i under en direktrapportering om de växande spänningarna i staden. Händelsen inträffade i samband med ökade protester och oro efter flera uppmärksammade ICE‑relaterade skjutningar i området.

Enligt uppgifter från Sky News befann sig Kelner på plats för att dokumentera hur aktivister reagerade på den kraftigt ökade federala närvaron i Minneapolis. Situationen eskalerade när ICE‑agenter konfronterade bilen och uppträdde aggressivt mot både reportern och hennes team.

Incidenten är en av flera konfrontationer mellan federala agenter och civila i Minneapolis de senaste dagarna. Flera vittnesmål och videor visar hur ICE‑personal uppträtt hotfullt mot både demonstranter och förbipasserande, ibland med direkta hänvisningar till tidigare dödsskjutningar.

Utvecklingen har ytterligare skärpt debatten om federal maktanvändning, pressfrihet och säkerheten för journalister som rapporterar från protestområden. Utredningar pågår.

FBI utlyser stor belöning efter vandaliserade federala fordon i Minneapolis

Minneapolis. FBI erbjuder en belöning på 100 000 dollar för information som kan leda till gripanden efter att flera fordon tillhörande federala immigrationsmyndigheter vandaliserats i North Minneapolis under onsdagskvällen.

Enligt federala tjänstemän ska fordonen ha fått omfattande skador, bland annat:

krossade rutor
förstörd kaross
ett långt föremål som slagits rakt genom vindrutan
hotfulla och aggressiva budskap spraymålade i röd färg

Myndigheterna uppger att även federalt ägd utrustning stulits från de skadade bilarna. Belöningen gäller tips som leder till både återfinnandet av det stulna materialet och identifiering av de ansvariga.

Händelsen inträffade i samband med att protester bröt ut i området efter att en federal agent öppnat eld under en incident som enligt myndigheterna involverade en person som beskrivs som en migrant utan laglig status. Situationen eskalerade snabbt och flera fordon attackerades när oroligheterna spred sig.

FBI publicerade bilder på de skadade bilarna i sociala medier och uppmanar allmänheten att lämna tips anonymt om så önskas.

Utredningen pågår.

Kaos vid Whipple Federal Building – federala agenter ingrep mot demonstranter

Minneapolis. Federala agenter ingrep kraftfullt under en demonstration utanför Whipple Federal Building på torsdagen, där anti‑ICE‑protester mötte en grupp högeraktivister. Situationen eskalerade snabbt med tårgas, sting‑balls och flera gripanden.

En man ropade ”Jag kan inte andas!” när han greps av federala agenter, omgiven av tårgas och pepparspray. Border Patrol‑chefen Greg Bovino observerade händelserna från polislinjen medan agenterna gjorde riktade gripanden och pressade tillbaka demonstranterna.

Under eftermiddagen anlände högeraktivisten Jayden Scott tillsammans med flera anhängare, viftande med amerikanska flaggor. Scott ropade uppmaningar till demonstranterna att flytta sig och krävde att 1807 års Insurrection Act skulle användas. Kort därefter greps han och en medföljare av federala agenter, men fördes in i byggnaden utan handfängsel.

Vid flera tillfällen uppstod konfrontationer mellan högeraktivister och anti‑ICE‑demonstranter. En högeraktivist riktade en pepparsprayburk mot en motdemonstrant medan federala agenter stod bredvid utan att ingripa.

När tårgas avfyrades mot folkmassan sköt agenterna även sting‑balls mot personer som försökte täcka över gasgranaterna. Demonstranter höll upp skyltar med krav på ansvarstagande från federala tjänstemän och beskrev insatsen som oproportionerlig.

Händelsen är den senaste i en rad konfrontationer mellan federala myndigheter och aktivister i Minneapolisområdet.

Minnesota och Illinois stämmer Trumpadministrationen – vill stoppa hårdare immigrationsinsatser

USA. Delstatsledningar i både Minnesota och Illinois lämnade på måndagen in separata stämningsansökningar mot Trumpadministrationen. Målet är att begränsa eller stoppa den pågående federala immigrationsinsatsen som under de senaste månaderna intensifierats i båda delstaterna.

Stämningarna, som lämnades in med bara några timmars mellanrum, riktar skarp kritik mot den federala offensiven och beskriver den som ett övertramp mot delstaternas självbestämmande. Båda delstaterna hävdar att insatsen bryter mot det tionde tillägget i USA:s konstitution, som skyddar delstaternas rätt att själva styra över lokala angelägenheter.

I Minnesota kopplas stämningen direkt till den ökade federala närvaron i Minneapolis och St. Paul, där immigrationsmyndigheter genomfört omfattande gripanden och där en kvinna nyligen sköts till döds av en ICE‑agent. Delstaten vill nu att domstolen stoppar ytterligare federala förstärkningar tills rättsläget klargjorts.

Illinois riktar liknande kritik och menar att federala agenter skapar oro och rättsosäkerhet i lokalsamhällen. Delstatens ledning beskriver insatsen som ”aggressiv” och ”skadlig” för både invånare och lokala myndigheter.

Båda staterna begär att domstolen ska utfärda ett föreläggande som begränsar federala myndigheters möjligheter att operera i delstaterna under tiden som rättsprocessen pågår.

Stämningarna markerar en tydlig upptrappning i konflikten mellan flera delstater och Trumpadministrationen kring immigrationspolitiken, och rättsprocesserna väntas få stor betydelse för hur långt federala myndigheter kan gå i framtida insatser.